MAGSJUKA! Usch!! Först Lilleman, sen Billy och sen jag. Tack för den dagis.

Har legat heeela dagen igår och inte kunnat äta någonting, känns inte allt för roligt. Redan i fredags började det, och dröjer sig kvar alldeles förlänge. Min förhoppning är att kunna gå till jobbet på onsdag.

Under tiden tittar jag på när Billy fixar i hallen, försöker hjälpa honom allt vad jag bara orkar - tyvärr inte mycket.

Bröllopsmässorna kan ni läsa om på bröllopsbloggen - http://vagentillmaka.blogg.se

Nu blir det tyvärr inte mycket mer, ni får hålla ut...

Hallooo bloggen! Här har det varit dött ett tag.. Tyvärr tänker jag inte lova en förbättring, för det kommer aldrig att hålla. Men ni som vill veta när det väl händer något, får ju helt enkelt följa på bloglovin eller kolla in lite då och då.

Jag fick just en jättebra idé, det kommer att ta tid att spara till det, men det är det nog värt. Jag ska spara pengar tills sommaren 2012, och detta ska sparas till:

- Bröllop!
- Utlandssemester (a.k.a. bröllopsresa). Inte vilken som helst, utan jag och min nyblivne make ska ha x-antal tusen på kontot. Åka till Arlanda. Och bara ha resväskor med sommarkläder. Var resan går, det bestämmer vi på Arlanda! Och hoppas på sista-minuten-biljetter.

I april har jag också bestämt att vi ska starta upp sparkonton åt Tindra och Thor. Thor fyller ju trots allt 2 år, och jag tänkte att vid 2-års ålder så kan det vara bra att starta sparkonton åt småttingar som komma skall också. Då har man 2 år på sig från förlossningen att se till så att det finns utrymme i ekonomin också. Kontot kommer att vara låst (skrivet på mig och Billy) tills han fyller 25 år, och då kommer kontot att flyttas över på honom. Smart va? :) 18 år och 20 år känns för osäkert, tänk vad mycket roligt man hade kunnat göra om man hade fått sisådär en halv miljon på 18-års dagen. Hade det funnits någonting kvar en vecka senare? Nä. 25 känns som en vettig ålder.
Självklart så kommer inte det att påverka hans möjlighet att ta körkort och ge sig ut i världen, för det ska vi smussla undan pengar till vid sidan av. Kanske inte riktigt lika mycket varje månad, men nog mycket så att han kan ta körkort och få en valfri utlandssemester betald med fickpengar och allt när han fyller 18 och 20. (Körkort 18 och semester 20).
Har räknat att för 100 kr i månaden fr.o.m. 2-års dagen, så kommer han ha gott och väl råd med körkort så fort han blir 18. Och för ytterligare 200 kr i månaden så kan han resa fast 3 gånger till nån solig ö i Europa, alternativt t/r med en polare till Thailand osv..
Jag hoppas att Billy vill göra detsamma för Tindra, för hon kan i varje fall få körkortet betalt. Det är det minsta man kan göra tycker jag. Betyder det att jag helt enkelt får hoppa över 3 flaskor cola, 2 luncher på stan eller 2,5 ciggpaket i månaden så är det tamejf*n värt det! Inte en suck i världen.

Nu ropar älskling att det är sovdags, och det är det väll.. Så thoudilooou!
(P.S. om en vecka är Malin här och härjar med mig! D.S.)

Idag var första arbetsdagen sedan jul. Kändes bra imorse när jag gick iväg med Lilleman till dagis, men så fort jag satte mig på tunnelbanan så var det precis som att allting påminnde mig om allt som hänt. Jag klev av efter två stationer tills jag lugnat mig och fortsatte, så fick jag hålla på - två stationer i taget. Ett steg åt gången. Jag tog mig till Kungsträdgården och satte mig på busshållsplatsen - ett steg kvar. Två bussar gick innan jag tog det sista steget, men jag gjorde det och det gick. Väl på jobbet så flöt allting på, jag gjorde det jag skulle och lite till. Jag gjorde om det på mitt sätt, jag pysslade och pillade och fokuserade på annat. SKÖNT!

Imorgon är en ny dag, och förhoppningsvis går det bra. Annars får jag ta ett steg i taget - två stationer åt gången. Så länge det är i min egen takt, så kommer det att bli bra.

Nu ska jag se på nya Desperate Housewives. Avslutar med en video till låten som går på repeat i mitt huvud.

Arrivaderchi!

Idag har jag en sämre dag. Nu är det "längesen" jag hade bra dagar och dåliga dagar.. Jag har bättre och sämre dagar. Egentligen så är det för mycket för att ens kunna hantera själv, tankar alltså. Funderar på att kanske försöka få lite hjälp på vägen, men då måste man ta sig för att ringa och boka tid också. Sen ska man ju hålla den tiden, det är ju också ett problem. Men någonting måste göras åt situationen för det tär på allt. Det är som en bakterie som bara äter bort allt gott här i livet. Kommer nog få ta tag i lite på egen hand också, just nu går jag och är irriterad hela dagarna i princip. Och jag vet att jag inte är den lättaste att leva med, men jag vill bara att allt blir bra i slutändan. För allihopa.

Byte av ämne. Under en av mina bättre dagar var jag väldigt produktiv, och gjorde en hel-makeover i köket. Nu är det vardagsrummet och sovrummet kvar, sen ska hallen målas om och nytt golv ska läggas. Efter det så ska sovrummet målas om. Funderar eventuellt på att lägga in en heltäckningsmatta i Lillemans rum, visst det är svårare att göra rent men det är så himla golvkallt eftersom att vi bor längst ned på markplan. Man får helt enkelt ge sig fan på att det ska bli rent när man städar där. Sen ska balkongen göras iordning, steg ett är redan färdigt. Det var nämligen ca. 30 kartonger, 3 svarta sopsäckar samt en helvettes massa saker som skulle in i förrådet som stod där. Det är borta nu, möblerna är på plats och jag har till och med fått ut en ljuslykta och dynor på stolarna. Nu ska allt annat bara dit så att det blir sjukt mysigt, mitt mål är att kunna gå ut med frukosten på våren och äta den ute i vårsolen. Sen kommer ju gubbar och bygger min altan och förstör allting, men man får ju hålla ut. Det kommer att bli sååå bra när dom är färdiga! Pool- och grillparty hos mig någon? Wooop!

Har ni tur så hittar jag ett bra tillfälle att ta kort, så lägger jag ut dom på bloggen. Men just nu är det så att såfort man städar så blir det tre gånger stökigare på tio minuter.

Ska iväg och sätta upp vårgardinerna i sovrummet och i Lillemans rum nu :)

P.S. Jag älskar Billy (Han står bakom mig) D.S.

Känner mig så upp och ned, ut och in på något sätt. Allting har för och nackdelar, och oftast är nackdelarna baserade på fakta medan fördelarna alltid är baserade på känslor. Jag vet inte vad man ska gå på, mitt hjärta vill åt alla håll.

Just nu borde man kanske inte ens fundera på sådant, det finns så mycket annat att ta sig igenom och bearbeta. Eller inte mycket, det finns en sak som är hjärtskärande, övermäktig och helt enkelt bara orättvis. Jag har inte ens börjat med att arbeta mig igenom det, jag skjuter på det och försöker hitta annat att sysselsätta mig med. Vilket påminner mig om att jag bokade tvättstugan imorgon mellan 12-15, trots att vi har en tvättmaskin. Precis så är det, jag är helt knäpp ärligt talat. När fan tvättar vi i tvättstugan? Bara en sån sak. När jag skulle slänga soporna idag (sopnedkastet är en trappa upp i trapphuset) så gick jag till garaget och halvvägs ut till Pias innan jag kom på vad jag höll på med. Jag ringde till Försäkringskassan när jag skulle prata med Förvaltaren (hyresvärden)... Vad är det för fel?!

Jag tror inte att jag orkar detta längre, och hur kan jag lita på mig själv när jag beter mig så här? Jag kan inte gärna säga till Billy att han måste ta Thor till dagis på morgonen för att jag tror att jag håller på att tappa förståndet..

Som sagt, jag måste nog reda ut ett par saker...