Känner mig så upp och ned, ut och in på något sätt. Allting har för och nackdelar, och oftast är nackdelarna baserade på fakta medan fördelarna alltid är baserade på känslor. Jag vet inte vad man ska gå på, mitt hjärta vill åt alla håll.

Just nu borde man kanske inte ens fundera på sådant, det finns så mycket annat att ta sig igenom och bearbeta. Eller inte mycket, det finns en sak som är hjärtskärande, övermäktig och helt enkelt bara orättvis. Jag har inte ens börjat med att arbeta mig igenom det, jag skjuter på det och försöker hitta annat att sysselsätta mig med. Vilket påminner mig om att jag bokade tvättstugan imorgon mellan 12-15, trots att vi har en tvättmaskin. Precis så är det, jag är helt knäpp ärligt talat. När fan tvättar vi i tvättstugan? Bara en sån sak. När jag skulle slänga soporna idag (sopnedkastet är en trappa upp i trapphuset) så gick jag till garaget och halvvägs ut till Pias innan jag kom på vad jag höll på med. Jag ringde till Försäkringskassan när jag skulle prata med Förvaltaren (hyresvärden)... Vad är det för fel?!

Jag tror inte att jag orkar detta längre, och hur kan jag lita på mig själv när jag beter mig så här? Jag kan inte gärna säga till Billy att han måste ta Thor till dagis på morgonen för att jag tror att jag håller på att tappa förståndet..

Som sagt, jag måste nog reda ut ett par saker...