Imorn är det fars dag! Wooop!
Känns så konstigt när det är två pappor att fira. Min egen pappa och pappan till min son. Vissa pappor har ingen som firar dom alls, och vissa pappor har 17 barn att fira med. Alla kanske inte ens firar fars och mors dag, dom tycker att det är ett kommersiellt påhitt som bara lurar av folk pengar. Jag tänker såhär - ja, det kanske det är. Men varför inte? Mammor och pappor gör ALLT för deras barn. Dom finns alltid där med vägledning och värme, dom lär ut allt dom kan, tills det inte finns mer att lära. Dom sätter sig själv i andra hand, för att barnen ska ha det bra. Då kan det väl ändå finnas EN dag per år, där mammor eller pappor blir uppassade, får söta kort och möjligtvis en chans att bli miljonär (lotteriförsäljningen ökar med 115% under morsdag och 140% under fars dag).

Jag ser det då som en dag där pappor får chansen att luta sig tillbaka och bara njuta. Sitta i tofflor och morgonrock hela dagen, äta tårta och få ett roligt kort och kanske nån present. För inte fan tackar man sina föräldrar nog mycket. Och krävs det då att det finns en dag dedikerad till att visa vördnad för sina föräldrar, då ska man göra det! Oavsett om affärerna tjänar en slant på det.

Tänkte bara tacka min pappa för allt han gjort för mig under 22 år, och tacka min sons pappa för att han är den bästa pappan min son kan ha. Det är två bra män, som gör sitt bästa för att se sina barn lyckas i livet.